Moahaha!

Löpningen.
Det går sisådär va. Jag har ledsnat lite. Känns som att träningen bara står & stampar & trots att jag egentligen är helt peppad på löpningen vill inte kroppen hänga med alls.
Igår kändes ryggen helt okej & jag kastade mig ut i puckelpisten till elljusspår här på orten jag för tillfället bor. John Broberg-banan that is.
& fyfaen, vad jobbigt det var men jag lyckades pressa mig till att kapa två minuter på tiden jag fick senast. Skitbra, jag vet, men det räcker liksom inte riktigt. Jag vill springa fem kilometer på typ 22 minuter som jag gjorde för några år sedan. Milen under femtio.

Allt detta tänkte jag på under tiden jag sprang. Sedan läste jag det här inlägget, som ju är nästan exakt så jag känner. Jag är lite på rätt spår, har börjat med intervaller så smått men mer sånt framöver!

Annan sak jag tänker på när jag sprang: IN YOUR FACE JOHN BROBERG!!