Vi säger såhär:
Jag ska aldrig mer springa Blodomloppet i Uppsala.
Fyförsatan vad med folk! Trångt som jag vet inte vad, man kunde verkligen inte hålla sitt eget tempo. Irriterande. När jag sprungit Vårruset förut så har det i alla fall gått att ta sig förbi hyfsat enkelt men försök göra det på en liten skogsstig som blockeras av tre personer i bredd.
Sen säger vi såhär:
Jag & min springkompis gjorde ett mycket bra lopp om man tänker på trängseln. Vi sprang hela tiden & kunde öka på slutet.
& såhär:
Tiden motsvarar inte mina förväntningar men jag är sjukt nöjd ändå.
Så.
Nu ska jag träna som satan inför Tjejmilen & Tjurruset.
/Hulda
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar